lördag 5 december 2009

Fina kurvor

Det går snabbare att köra nerför än uppför. Det går snabbare på väg än på lerig stig.

Detta är givetvis självklarheter både för löpare och cyklister.
För att de löpare som läser denna blogg ska få ett hum om hur stor skillnaden är - på mountanbike - mellan upp och ner samt mellan olika underlag så har jag tagit med följande diagram, som visar tempot för varje kilometer från dagens pass:

Jag är uppe i den svindlande hastigheten av 1:41 min/km (35,64 km/tim) men även nere i knapp styrfart - långsammare än 11 min/km. Kurvan slår i taket eftersom den är dimensionerad för löpning. Färdas man långsammare än 11 min/km så springer man inte, då kryper man.

Tanken med dagens pass var att ligga på en relativt hög intensitet och trycka på även i utförskörningarna. Tanken var att aldrig komma under 150 bmp i puls (75%). Jag snittade 166, vilket jag är nöjd med. Kolla in pulsen:

För att vara ett mtb-pass så är den jämn som ett (hittade ingen passande jämförelse, "flytspacklat golv" kändes lite konstruerat).
Jämför man kurvorna så ser man att jag körde åtta gånger så snabbt efter 16 km-märket jämfört med lusfarten efter 4 km-markeringen - trots samma ansträngning. I löpning är en halvering av tempot en stor skillnad.

Kolla pulsdippen efter en kilometer. Där stannade jag snabbt och tog denna bild:


Så här ser de lättåkta, torra partierna ut.
Idag var det en bra dag att utöva konditionsidrott i naturen. Men det är det väl alltid?

Trevlig kväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar