Rättelse

Oj då! Som AF mycket riktigt kommenterat så är det faktiskt oktober även idag (lördag). Jag måste ha räknat fel på knogarna eller blivit fartblind. Kanske kan det ju bli några kilometer till, denna synnerligen långa månad.

Jag misstänker att denna blogg lever ett USA-liv vad gäller tiden. Detta inlägg skrev jag vid vid ett-tiden natten till lördagen den 31 oktober, men det blir ändå registrerat som 30 oktober 17:06. I alla fall på min dator.

Edit: Nu har jag ändrat tidszonen från Stillahavet till Stockholm. Var det klokt?

Månadssummering

Jaha, så var det den siste oktober. Som vanligt rusar höstmånaderna förbi. Själv har jag inte rusat så mycket som jag önskat.

103,6 kilometer avslöjar träningsdagboken. Det är inte ens hälften av det jag önskat. Ser jag däremot till det totala antalet träningstimmar så är det rätt ok. Drygt 20 timmar, trots en veckas förkylning i början av månaden, tyder ändå på att jag skruvat upp ambitionerna lite. Faktum är att den enda månaden jag lagt mer tid på träningen var i maj. Detta beror inte på att jag sprungit hälften så fort som vanligt utan att jag dragit på mig blöjtightsen och nördhjälmen, tryckt fast clipsen och trotsat den skånska motvinden med min mountainbike. En räddare i nöden när man är lite småskadad. Mer tid på cykeln än i löparskorna blev det.

Hösten är annars min favoritårstid vad gäller löpning och det är då jag brukar vara som snabbast. Tyvärr kom det lite käppar i hjulet i form av hälproblem och förkylning eller influensa i oktober, stukad fot och förkylning i september. Vi får se vad november har i sitt sköte. Löparknä och svininfluensa? Gubbvad och mässlingen?

Allvarligt talat så är jag optimistisk. Jag tror faktiskt att jag är på rätt väg och att jag rent fysiskt är i bra form.
Cyklingen kommer betala sig i längden. Jag behöver bara lite fler löpmil - utan avbrott - för att kunna skörda dessa frukter i löpspåret (som vi ju alla vet helst ska vara ospårat).
Trevlig helg!

Billebjär

Ingen lång bloggpost idag. Däremot en färk bild från dagens mtb-runda som bland annat gick över Billebjär, detta gigantiska massiv som ligger mellan Dalby och Lund.
Bilden är tagen uppe på Billebjär och det är Dalbys vattentorn man ser uppe till höger.

Annars kan jag återigen konstatera att pulsen är relativt hög på mina cykelpass och att benens stora muskelgrupper arbetar hårt. En dryg timme blev det på sadeln denna dag.

Kvalitetstid

Onsdag är den dag jag försöker köra kvalitet. För den oinvigde kan jag berätta att man med det menar ett pass som inte bara går ut på att springa i ett och samma relativt lugna tempo. Man skulle också kunna säga att man i kvalitetspass specialtränar vissa delar av löpningens olika beståndsdelar.

Oftast handlar det om olika typer av intervall eller fartlek - som förstås är vad det låter som. Olika löpare lägger olika stor vikt vid kvalitetspass, men de flesta är överens om att det är något som bör göras.

Jag har genom åren prövat på olika intervallpass med mediokert resultat. Jag tror jag gjort två vanliga misstag:

1. Ingen kontinuitet - En fluga gör ingen sommar. Drar man ett kvalitetspass två gånger under en vecka för att sedan hoppa över det i tre veckor så kommer kroppen inte behöva anpassa sig för att klara dessa pass. Nu har jag som sagt bestämt mig för onsdagskvalitet. Endast sjukdom och skador ska rubba den planen (i verkligen funkar det inte så, som alla vi som har barn känner till).

2. Springa för snabbt i början - Missen som jag, och många med mig, gjort vid intervallpass, är att springa nära max vid de första intervallerna vilket gör att man förstås inte pallar samma tempo i de följande. Nu när jag blivit en mogen löpare - nu med egen blogg- så har jag på senare tid lyckats bättre.

Idag blev det ett nedbantat pass, endast 4 x 1000m plus uppvärmning och hemjogg, pga mina hälproblem.

Så här blev intervallerna:
Repetition 1 (1000m): 500m @ 4:24 + 500m @ 4:08
Repetition 2 (1000m): 500m @ 4:16 + 500m @ 3:59
Repetition 3 (1000m): 500m @ 3:58 + 500m @ 3:58
Repetition 4 (1000m): 500m @ 3:58 + 500m @ 3:55

Lite snabbare för varje repetition alltså och lite snabbare andra halvan av varje repetition (utom rep 3).

Igår kväll vid 21:30 blev det en kort jogg på 5 km för att möta Dante som varit hos en kompis.
Jag la in en snabb kilometer som gick på 3:40. Annars lunkade jag i 5:10 tempo cirka.

Hälen känns men fungerar. Over and out.

Not a steady cam

Syftet med denna bloggpost är att:

1. se hur det funkar att lägga ut ett filmklipp.
2. sprida lite sommarnostalgi.
3. visa en liten bit av från kyrkstigen där "Grangärde Kyrklopp" har anordnats - av framför allt brorsan - fem år på raken (2004 - 2008). Vi hoppas på comeback.

Jag sprang rundan en fin dag i början av augusti, men det var riktigt blött efter vansinnigt mycket regn denna sommar. I början av klippet ser stigen ut (och låter) som en bäck. Klafs, klafs.
Härligt!

Calle Skofilare

Alla som följt min blogg sedan starten - hmm... i förrgår - har läst om mina hälproblem. Jag vet fortfarande inte exakt vad det är, men jag vet att det gör svinont när skor trycker på baksidan av hälen. Därför gav jag mig på att skräddarsy ett par av mina gamla löparskor. Valet stod mellan mina pensionerade Nike Zoom Elite och mina Asics DS Trainer vilka jag har förlorat förtroendet för.
Jag offrade Asicsen. Så här efteråt undrar jag lite varför jag inte tänkte på att jag hade ett till par äldre Asics DS Trainer i källaren. Ja ja, eftertankens kranka blekhet.

Så här gjorde jag:
1. Sprätta upp sömmen överst på hälkappan. Gräv ur all stoppning som kommer skava mot det onda stället.

2. Tag en plåtsax eller liknande och klipp bort delar av den hårda plastbit som (när man har ont) känns som djävulens påfund, men annars förstås fyller någon slags funktion.

3. Sy hjälpligt ihop den uppsprättade sömmen.


Hur gick det då?
Jo, sådär. Operationen var delvis en succé men: "Vi måste nog meddela patienten att ytterligare bitar måste plockas bort". Men visst blev det bättre. Jag sprang lugnt i drygt 8,5 km och hade @ 4:50 c:a innan jag gav mig ut i terrängen. Bland annat över ett stenröse med tillhörande taggtråd, en bit av djungeln och uppbökade vildsvins-ängar.
Sedan fyllde jag på med 2 x 4min träningscykel med lite styrka efter varje intervall. Sedan negativa tåhävningar i trappan.
Tack för idag!

Byta håll

En stigfinnare ska inte trampa samma vägar, varelse det är till fots eller med cykel. Om fantasin tryter så bör man åtminstone byta håll på en gammal runda. Jag vet att många hellre maler samma rundor, åt samma håll. Om det beror på att det känns tryggt eller om de brukar snegla på klockan vid vissa bestämda ställen vet jag inte. Byt håll, så ser de saker från en annan vinkel!

Medsols runt Krankesjön blev det. Tack vare det - och att jag fick vittring på en annan cyklist som råkade ut för mild cykelstalking - så hittade jag grymt fina skogsstigar längs den södra delen av sjön.

Vid Krankesjön får man garanterat se fåglar, andra fåglar, fågelskådare, ännu fler fågelskådare, militärer och stridsvagnar.
Hela norra sidan trafikeras av bandvagnar - och vi löpare och cyklister som tycker det är spännande att försöka hålla balansen i kaoset de lämnar efter sig.



Efter drygt 1,5 timme på sadeln blev det ett snabbt byte till löparskor och ut på en kort runda på 5,5 km. Ont i hälen, skönt i själen.

En häl är ett skäl..

..att missa en tävling.

Det är bara att inse att man då och då blir skadad.
I skrivandes stund pågår Yddingeloppet - ett 12 km terränglopp i bokskogen vid Torup. Jag hade verkligen sett fram emot den tävlingen var inställd på ett ganska så ordentligt PB. Tyvärr säger min häl ifrån och jag tvingas lyda. En viktig regel: Tävla aldrig skadad!

Vad gäller träning så får man göra det bästa av situationen. Min häl pallar inte ett långpass med mer än två timmars löpning. Däremot funkar det med 1,5 timmes mountainbike följt av en halvtimmes löpning. Ett fullgott substitut?

Vet inte ännu, men skitig blir man. Här är en ögonblicksbild från bytet cykel till löpning - en orakad och lerig Calle.

Skobyte och sedan iväg! Glöm inte att dra av dig cykelbyxorna!

Snurr runt Häckebergasjön

Första riktiga bloggposten:

Tyvärr har jag troligen en hälseneinflammation. Jag kan fortfarande springa, men inte lika långt och inte lika fort. Jag blandar därför in mer inslag av mountainbike (roligt) och träningscykel (tråkigt) i träningen.
Förra söndagen så genomförde jag ett kombipass mtb/löpning för att ändå komma upp i minst 2 timmars sammanlagd träning och därmed kvala in som långpass enligt min 2 timmars regel.
Vädret var strålande och jag hade mobilen med mig och fotade lite.

Jag utgick från idrottsplatsen i Genarp och cyklade Skåneleden, runt Häckebergasjön, vilket innebär en del riktigt kuperad åkning med många tekniska passager.

Detta var första gången jag hade clips ("fastsatta fötter") på en så pass svår cykling. Detta faktum plus banans beskaffenhet gjorde att medelhastigheten låg på ynka 15,34 km/tim.
Men men, det spelar mindre roll. Det är tiden som räknas och visst tusan var det ansträngande.
Direkt efter cyklingen slängde jag mig i bilen - slängde på cykeln på bilen först - och begav mig hem. Väl hemma bytte jag till torr tröja och löparskor. Sedan gav jag mig ut på en 7,5 km-runda. Allt som allt blev det 2 timmar och 14 minuter. Ok för ett långpass, trots allt.

Någon som vill läsa?

Jag kommer i alla fall skriva.