Jag har beslutat mig för att fortsätta löpa mer eller mindre som vanligt, men minska intensiteten. Ingen onsdagskvalitét i morgon, alltså. Däremot hoppas jag kunna springa ett vanligt distanspass på dryga milen.
I söndags tog Gurra Allsmäktige sin första(?) seger och satte ett imponerande personligt rekord på 1:20 på Bromölla halvmarathon. Grattis! Den mannen körde bara lugn distans i en herrans massa dagar och byggde upp en riktigt bra aerob bas. Innan tävlingen körde han endast tre riktiga fartpass. Kvantitet är kung, uppenbarligen.
Själv längtar jag efter att skadefri kunna springa runt i stora skogar. Den dagen kommer. Som en påminnelse lägger jag ut en bild från min favoritskog. Den är från samma runda som filmen (utlagd 27 oktober) är ifrån.
Kollilok på er, skogsmullar och stigfinnare!
Du skriver fantastiska inlägg Calle, vilken talang!
SvaraRaderaMinns mig när musiken slår igenom på riktigt och du tvingas umgås med Stureplanskotletterna.
Kanske kan vi ta en räkcocktail ihop?
78 dagar distans - slipsten? ;)
Hoppas du kommer igång med träningen igen snart!
Tack Gurra!
SvaraRaderaFaktum är att jag körde ett obt-pass på runt 14 km idag. Utan smärta! En omvänd nära-döden-upplevelse, alltså. Mer om det i nästa bloggpost.