Dåligt vägval

Jag hade det på känn men var ändå tvungen att prova.

Den någorlunda rykande färska bilden är ifrån det nedlagda järnvägsspåret mellan Björnstorp och Veberöd. På sommarhalvåret körs det en hel del dressin på det spåret, i övrigt används det inte.

Sliprarna borde ligga under mark vid det här laget, resonerade jag, och inte störa en vildmarkscyklist. No siree!
Däremot har dresintrötta skolbarn - tror att det handlar mest om sådana - traskat omkring mellan de glashala stockarna och bildat ordentliga gropar. Tröstlöst, skakigt och småfarligt blev det, alltmedan mörkret lägrade sig över Sydsverige.
Men som sagt, ibland måste man ändå prova.

Det har hänt mig då och då när jag sprungit in i okända områden och märkt att, "nej här går det ju verkligen inte att springa, jag fortsätter ett tag till så blir det nog bättre." Ibland blir det bättre, ofta blir det sämre. Men jag springer aldrig tillbaka samma väg jag kom.

I somras lyckades jag med konststycket att springa in på en vildsvinsstig och följa denna med en dåres envishet. Det slutade att jag kröp (for real) på knäna i 30-40 meter för att komma ut på andra sidan slyvärlden.

I dag blev det 75 minuters MTB. Jag utgick hemifrån och styrde mot observatoriet på Romeleåsen (det var på hemvägen jag provade på cykling längs järnvägsräls). Som alltid på denna ås innebär det lervälling, riktiga backar och vacker bokskog. Hittade även några vresbokar. Det ni!
Så här set det ut vid observatoriet:
Apropå vildmarkscyklist: På Sociologibrorsans blogg finns en länk till brorsans och min kritikerhyllade (jo, faktiskt) album med våra tonsättningar på Dan Anderssons dikter vid namn "Vildmark". Den är även utgiven under namnet "Gengångare" på annat bolag. Där kan man ladda ner låtarna gratis. Hela plattan spelades in i min gamla tvåa i Malmö.

Fortsatt trevlig helg!